I morse vaknade jag efter en natt av intensivt lidande. Jag offrade det för de heliga själarna och för världen, för att hjälpa till att rädda människors själar.
Plötsligt uppenbarade sig den saliga Modern och Jesusbarnet, åtföljda av tre heliga änglar. Jesusbarnet såg ut att vara ungefär två till tre månader gammal.
Den saliga Modern räckte försiktigt över Jesusbarnet till mig och sade: ”Se till att du lägger Min Son på en kudde och gör det bekvämt för Honom.”
Vår Herre Jesus ser så söt ut i sin pyjamas i ett stycke. Efter att den saliga Modern hade räckt över Honom kunde jag inte längre se henne.
Han log och sade: ”Vet du varför Jag kommer till dig? Jag vill att du byter Min pyjamas. Du måste lyfta upp Mig.”
Jag sade: ”Du pratar, men Du är så liten!”
Han svarade: ”Jag pratar. Jag kan göra vad Jag vill, och Jag välsignar dig.”
”Och du måste byta Min blöja också”, sade Han.
Jag blev förvånad över att vår Herre skulle behöva en blöja.
Bredvid Honom låg två kuddar. Jag sade: ”Två kuddar är för högt för dig. Jag ska göra det lägre.”
Jag frågade änglarna: ”Kan ni ge mig två blöjor och en tvättlapp?” Den lilla pyjamasen låg redan där.
Jag försökte dra av Honom pyjamasen över huvudet men lyckades inte.
Jag sade: ”Du får ha lite tålamod med mig eftersom jag är lite långsam.”
”Jag ska hjälpa dig”, sade Han.
Det satt små knappar på axlarna av Hans pyjamas. Plötsligt lossnade knapparna vid axlarna. Vår Herre lyfte sina små händer, och jag kunde byta om Honom till en annan vinterpyjamas.
Till min förvåning såg jag när jag avtäckte Jesusbarnet att Han hade kissat på sig. Jag började skratta mjukt, och Vår Herre skrattade med mig.
Jag sa: ”Nu har Du kissat ner hela Din pyjamas!”
Han sa: ”Det finns en till som du kan sätta på Mig.”
Jesusbarnet fnissade och skrattade, precis som vilket barn som helst.
Efter att jag hade bytt om Honom till en randig stickad pyjamas sa jag: ”Titta på Dig – hur vacker Du är.”
Plötsligt rann en tår nerför Hans högra kind.
Jag frågade mjukt: ”Varför gråter Du? Du är ren och fin, och Du är vacker, och jag älskar Dig, och alla älskar Dig. Varför gråter Du?”
”För att ingen vill ha Mig”, svarade Han.
Tårar rann nerför Vår Herres ansikte.
Jag lyfte försiktigt Herren Jesus och smekte Honom för att lugna Honom.
Plötsligt kom den Saliga Modern och sa: ”Såg du hur Min Son gråter över världen? Ingen vill ha Honom.”
Jag sa: ”Saliga Moder, det finns många människor som älskar Honom.”
Hon sa: ”Det finns inte tillräckligt många. Världen förnekar Gud helt och hållet. De vill inte ha Gud längre. De lever hellre i synd och lögner, och i fulhet, än att omvända sig och komma till Min Son. Han är så förolämpad.”
Sedan räckte jag försiktigt tillbaka Jesusbarnet till den Saliga Modern.
Hon sa: ”Du ser, du satte ett nytt plagg på Honom, och det representerar att du tröstar Honom.”
Att klä vår Herre och hålla Honom representerar de goda frukter som produceras ur mitt lidande för Honom. Jag tas bort från smärtan och lidandet och får en vacker tröst.
Alla våra böner och vårt lidande som offras till vår Herre tröstar Honom.