Min son: här i tystnaden i ditt rum, medan livet passerar, blir världen en stor grop; själarna stiger ned i avgrunden; i den döda slutgropen. Död är sigillet för många av mina barn; världen har blivit kall i kärlek, i verk; människor går sina egna vägar, de har ingen tid att se på Guds verk; egoism, girighet och maktlystnad tillsammans med bristen på förlåtelse gör min skapelse till ett dal av gråtande, död och ödemark. Genom hela mänsklighetens historia har människor utmärkt sig inte genom sin fred, utan genom sina krig; våld har format kedjor och barriärer av separation; död, våld, stolthet, högfärd och framför allt andlig död, som är en total distansering från Guds bud, har släppt lös de mest förskräckliga blodbaden, fläckande deras handlingar och våld den jordiska anden. Från föräldrar långt ifrån Gud föds ett sorgset frukt, kedjan av kyla och avslag är i människan från ögonblicket för begetelse; som föräldrarna så blir barnen, om de inte vänder sig tillbaka. Andens rening börjar hemma. Kärlek, dialog och goda manér skulle vara andens föda. Bön och respekt för Gud och uppfyllandet av hans bud måste vara anden föda.
Människor, fattig mänsklighet, har inte förstått att rikedom inte ligger i att ansamla materiella goda, utan snarare i att hålla en perfekt balans mellan kropp, själ och anda; därifrån strålar den sanna människliga rikedomen. Jorden kan längre bära så mycket våld, så mycket nedbrytning. Min skapelse hotas av bristen på kärlek och Gud. Om mannen älskade skulle jorden vara ett paradis, eftersom allt som Gud skapat håller symfonin av kärlek. Kärlek och respekt tillsammans med lydnad mot de gudomliga buden är nyckeln till en perfekt kommunion mellan människa, jorden och Gud; men genom att bryta ett av dessa element orsakar mannen en obalans som leder människheten idag till sin egen död och förstörelse. För mänskligheten vill inte återvända till kärleken som är GUD och som ges av GUD; när det finns den kommunikation av lydnad, respekt och uppfyllande av de gudomliga buden, så fullbordas vad skriften säger: "Gud är bland er".
Jag tillåter inte längre orättvisor eller att mitt namn och min skapelse förargar; Guds tid har redan uppfyllts för jordens invånare; gör kedjor av bön och offer, så att straffet inte blir större, eftersom ödet för 2/3 delen av mänskligheten är kastat. Om ni ber, fasta och klär er i säcktyg som staden Nineve, ska jag ha medlidande och inte straffa dem som det står skrivet; annars kommer jag att regna eld från himlen, vilket skall utplåna den allra största delen av jorden.
I Sodom och Gomorrah sågs inte den andliga, sociala och moraliska förruttnelsen som ses idag på jorden. Om jag utplånade dessa två städer från jordens ansikte, hur mycket mer ska jag då göra idag med allt det andliga eländet och all synden som skräcks till och med helvetena. Vill du ha liv, älska, tjänstgöra och förlåta samt främst lyda och lyssna på Herren din Guds röst; annars ska jag lägga en slutpunkt på varje frö av ondska så att de rättfärdiga faller i skördningen.
Jag brinner av iver för min skapelse. Jag kommer att glömma bort min nåd och trofasthet så att det blir min rättvisa som återställer ordning och rätta till.
Tänk då väl, mina barn, och besluta er för vägen av rättvisa, ordning och rätt, liksom respekt för era bröder och skaparen; annars kommer ni att vara agn som brinner i elden min rätta.
HIMLISKE FADER JAHVE.